Matcherna mot Alingsås och Skövde hade två, tycker jag, lite olika ansikten där det på något vis lättare gick att fördra förlusten mot Skövde jämfört med den mot Alingsås. Mot Skövde gjorde vi i stort en helt OK match, men hade tyvärr siktet alldeles för dåligt inställt och missade tio rena frilägen. Med det siktet hade det inte blivit varken nallebjörnar eller kexchoklad på valfritt nöjesfälts skjutbanor. I torsdags mot Hallby var energin och fokuset tillbaka. 

Efter en mycket väl genomförd första halvlek, 18-10 i paus, trampade vi vidare till 23-14 efter 42 minuter. De sista 18 minuterna släppte vi på tyglarna, och gjorde en hel skrälldus med tekniska fel, och tillät smålänningarna att göra 10-4 på oss fram till slutresultatet 27-24. Ett ganska typiskt skeende i många handbollsmatcher med liknande resultatutveckling de första 45 minuterna tycker jag. 

Men nu handlar det om Ystads IF, ännu en motståndare som förväntas finnas med i toppen. Jämnt och tufft lär det bli, och det gäller att se upp för Kim Andersson som brukar ha ovanan att göra bra matcher mot oss, men även Ludvig Hallbäck kräver bevakning och kanske lossnar det även för Malmöpågen Dalibor ”Dado” Doder när han nu är tillbaka i hemstaden. Hot hos YIF är lätt att hitta, det finns fler än de ovan nämnda, det svåraste att hitta är deras svaga punkter. I skrivande stund ser det inte ut som om något förändrats hos oss, visserligen återstår några dagar och någon träning innan avkast, men jag räknar med samma lag som i Jönköping. Tufft blir det som sagt, men vi vinner med 27-25. 

Avkast söndag kl. 17.30. Då regeringen beslutade om fortsatta begränsningar för idrottspublik så går matcherna tills vidare endast att se på C More. 

Tommy Thysell